Ajsing, det blev visst ett längre uppehåll än det var tänkt. Men det har hänt mycket sen mitt senaste inlägg och det är dessa händelser som har fått mig att stanna upp och släppa allt annat.

Det som har fått mig att vackla är att jag tror på allvar att jag har träffat mitt livs kärlek. Många fnyser säkert åt detta påstående, just för att det är så tidigt. Men jag vet inte varför, det känns helt enkelt bara så himla rätt! Det känns liksom ända ut i tårna och magen fylls med fjärilar så fort jag tänker minsta lilla tanke som handlar om honom. Jag svävar som på moln och är så oerhört lycklig över att han redan är en så stor del utav mitt liv. Jag kan berätta hur mycket som helst, men jag väljer att avstå just nu. Det viktigaste är att han är min, jag är hans, och att vi älskar varandra.